Att åldras – att dö

Att åldras – och dö.

Jag såg ett TV program i förrgår kväll om nyttan av att träna och må bra även när man blir gammal.

Gunvor och jag har gått åtskilliga mil i vår tid och ännu idag, när jag är 80 år fyllda traskar vi upp till en halv mil varje dag. Allt för att hålla oss i form och för att vi ska leva längre.

I TV programmet såg jag en man välta stora traktordäck och lyfta ”skrot” och en kvinna, som sprang minst tre km varje dag för att hålla sig i form och för att leva längre.

I Bibeln står det, att vårt liv varar 70 år eller 80 år om det blir långt,

Livet har ett slut, vi kan inte leva för evigt

Jag fick tanken: ”Varför kämpar vi så för att hålla oss i form och leva längre på äldreboendet?”
Jag är givetvis glad för att leva, och se mina barn och barnbarn och barnbarnsbarn växa upp. Det är roligt att få vara med så länge det går, men livet är begränsat. När mycket av livsförmågorna avtar och  man blir mer och mer ensam. Ingen frågar efter en och man har egentligen ingen betydelse. Man har levt färdigt. Varför då hålla på och träna och välta stora traktordäck?

Jag har sett människor träna, som borde kunnat få sitta i sin rullstol, dricka ett glas vin eller äta god mat och gunga lite när man så vill. Ha det så bra det går. Njuta av livet så länge det varar. Vi kommer inte undan döden.

Hoppas jag blir så klok, när min tid är ute, så jag inte går flera km för att få leva lite längre. Vi får acceptera att vi ska dö.  Låt oss då hoppas att vi får dö i frid utan att behöva känna en massa dåligt samvete, för att vi inte gjort vad vi skulle. Himlen väntar.