Året var 1979. På 70 talet talades det mycket om sex och samlevnad. Kvinnor upplevde en sorts frigörelse och vid badstränderna såg man ofta kvinnor bada utan BH. Det kunde vara pinsamt när man haft någon vigsel och skulle hämta barn och hustru, som varit vid stranden och badat. Det kändes lite konstigt när man i kaftan och prästkrage gick och letade på stranden efter dem och såg alla nakna kvinnobröst. Man kände sig något ”malplacerad”.
Nåväl. Det jag tänkte berätta om det var, att Gunvor och jag var med på en samlevnadskurs 3 – 9 oktober 1979 på Rhodos. I kyrkliga sammanhang hette det då bara samlevnadskurs. Man hade strukit ordet sex.
Ingvar var ledare för kursen. (Han skrev senare en prästmötesavhandling, som jag tycker var den bästa jag läst. ”Slog följe med”, tror jag den heter.)
Hans hustru Gunilla var också med. Med var också Staffan och Åsa, Gunnar och Birgitta, Lasse och Marta, David och Birgitta.
Ingvar föreläste för oss på förmiddagarna och lämnade plats för synpunkter från oss andra.
På eftermiddagarna var vi lediga. Gunvor och jag hyrde en vespa, motorcykel, och gav oss upp i bergen. Det var bara ett och ett halvt år sen min prästvigning och jag såg fram emot att få använda min grekiska, som jag trodde jag var duktig på. Jag försökte göra mig förstådd på min grekiska, men de jag träffade såg all ut som fågelholkar. De förstod ingenting. Det jag hade läst var koinegrekiska. Det som Nya testamentet är skrivet på begrep de inte ett ord av. Vi hade fått ont om bensin där uppe i bergen och jag försökte fråga var närmaste bensinstation var. De skakade på huvudet. Koinegrekiskan talade man för tvåtusen år sen. Det var kanske inte så underligt, att de inte begrep vad jag sa.
Det var backe ner från bergen till Rhodos stad där vi bodde, så jag stannade motorn på vespan och åkte frihjul i flera mil. Gunvor blev lite rädd, när en cyklist på en tävlings cykel kom ifatt oss och andades i hennes öra, men då startade jag motorn och drog ifrån honom.
Vi hade det så fint på Rhodos och trivdes så gott med våra reskamrater.
Väl hemma igen anordnade vi en samlevnadskurs för några par. Det var liksom förutsättningen för att vi skulle få resan betald. Även då hade vi mycket trevligt och vi blev nära vänner.