Hu va de är kallt.

Fotot taget genom fönstret i Buttle 1 april för några år sen (Aprilskämt)

12 juli 2015 lyssnade jag på en sommarpratare i Radion. Han var mycket engagerad i miljöfrågor och talade mycket om uppvärmningen på vår jord och allt den ställer till med om vi inte får stopp på utsläppen.

Samma dag, om jag nu minns rätt, var det två brittiska forskare som forskat om solen. De påstod, att det fanns tecken på att vi går mot en miniistid på vår jord, och att vi skulle komma att märka tecken på det om 10 -15 år. Idag har det gått nio år sen forskarna uttalade sig. Just nu kan man börja undra. Har de som forskat om solen rätt? Det känns så i alla fall här i Norden.

Två direkt motsatta påståenden samma dag. Allt tal om uppvärmningen av jorden, översvämningar, värmerekord, värmeslag och andra hemskheter. Kanske är det andra faktorer som också styr. Kanske har solen och rymdens påverkan med det hela att göra också.

Ja, jag vet att det låter knäppt, att tala om en begynnande istid bara för att det varit kallt i april i år. Det var bara så konstigt tycker jag, att det samma dag den 12 juli 2015 kom två motsatta teorier. Jag tror t.o.m jag hade det som utgångsrubrik i en predikan:
Vem ska jag tro på?