Kom att tänka på det gamla ordstävet i gutamålet i går kväll. Det pålystes på TV i Sverige live, att det skulle handla om humor i SVT under 70 år i programmet.
Jag la mig tillrätta i soffan framför TV:n och såg fram emot programmet. Jag gillar humor och trodde jag skulle få skratta åt de gamla skämten. Jag väntade och väntade. Det satt några gubbar och ”källingar” och pratade och pratade. Jag hade sett fram emot gamla sketcher från förr, men därav blev intet. Det måste ju finnas mängder av sånt material, men det förekom inte något sådant. Jo, någon ögonblicksbild utan något sammanhang fanns i TV rutan. Varför kunde man inte få se avsnitt från ”Macken” eller ”Svensson, Svensson” t.ex.
Jag förstod inte. Jag blev besviken och tyckte att de bara ”pratade”. Pratade sönder det program, som lovade så mycket. Därför kom jag att tänka på det gutniska ordstävet: ”Mik väsen för leit ull sägd Päuken, när han klippt sveini”.
Däremot blev jag glatt överraskad av ett TV program i tolvan senare på kvällen. Det var ett program som hette ”Åsa Nisse”. Han som var huvudperson i gamla svartvita filmer. Han som spelade Åsa Nisse var helt fenomenal. TV programmet var inspelat på en utomhusscen och hade i mitt tycke många roliga poänger.
”Vad vi hade roligt, Tage”, sa Hasse Alfredsson i sitt tal till Tage, när Tage Danielsson begravdes.
Det samma skulle jag kunna säga om de SLU program vi Hajdebyungdomar hade, när det var vår tur att stå för programmet i SLU på 50 och 60 talet. Jag var bara 15 år då, men fick ändå vara med. Det är många roliga minnen jag har från den tiden. I en av sketcherna vi hade skulle jag läsa en dikt av någon för skol -klassen där min svåger Allan var lärare. I en av stroferna läste jag:..han tänkte bröstet en”. Allan avbröt mig och sa: Så står det väl inte? Jag svarade rodnande: Naj, de stod sicken.
Burlesk humor kanske, men roligt hade vi.
