Nostalgi

Tidsresa
I dag på morgonen letade jag efter  ett videoband där vi spelat över våra gamla super-åtta filmer. Jag fann videobandet och mycket annat. Jag hade tänkt använda filmsnutten till min berättelse om barn och ungdomsverksamheten från tidigt 70-tal i Visborgskyrkan. Tyvärr var det så dålig kvalité på filmen, så jag kan inte använda den. Tråkigt för det var en bra idé.
Jag blev dock sittande kvar hela dagen och såg på våra gamla super-åttafilmer. De äldsta händelserna vi spelat in var för mer än femtio år sen. Jag tänkte, att vad fort det blir historia. Jag hittade en filmsnutt från S:t Olofsholm med biskop Olof Herrlin och många andra präster som nu är döda, men som då gick med honom i en festlig procession.
Många av filmerna var från vår Uppsalatid. Vår dotter Maria som när vi kom till Uppsala ännu inte fyllt tre år. Hon fick en kompis, som hette Anna och var i samma ålder. De träffades varje dag, och Gunvor blev något av dagmamma för henne. Anna och Maria var verkligen goda kamrater. Under de år vi bodde i Uppsala kan jag inte minnas att de grälade en enda gång. Annas mamma, Maggan, blev också Gunvors kompis. När jag såg den underbara filmen om Maggan och Gunvors cykeltur med Anna och Maria bakpå cyklarna, såg de så lyckliga och glada ut alla fyra, och jag var nära att ta till ”lipen”.
Maggan var sjuksköterska i 35 års åldern när hon drabbades av cancer och dog på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Anna flyttade till sin mormor i Norrland. Hon utbildade sig till flygvärdinna. Tillsammans med sin pojkvän köpte hon ett hus i Uppsala. De hade knappt hunnit flytta in i huset, så upptäcktes det att Anna också drabbats av cancer. Hon var då också i 35- års åldern. Hon dog i samma rum på Akademiska sjukhuset som hennes mamma tidigare dött . Dessa levande glädjefyllda människor drabbades hårt av ödet. Det är nu ett 20-tal år sen det var Annas begravningsgudstjänst. Gunvor, Maria och jag var närvarande.

En annan film som grep mig var, när jag fyllde 50 år. Gunvor tog bilden ovan av mina bortgångna syskon, när vi såg den i TV från videobandet. Fotot  från vänster  är Martin som var elektriker på Luftfartsverket och som dog 13 mars 2002.  Han blev 68 år.
Bertil, som hämtade mjölk med tankbil hos många av Gotlands bönder och körde den till Arla,  blev 71 år. Bertil dog 31 maj 2003.
Gunborg, min äldsta syster,  som tillsammans med broder Yngve tog över gården vid Hajdeby.  Hon dog den 8 mars 2013.  Blev 84 år.

Alla tre fantastiska människor. Bertil och Martin reparerade gratis mina bilar.  Gunborg som hjälpte mor att ta hand om oss alla småsyskon.

Det var många små filmsnuttar från vardagshändelser och stora högtider jag såg på videobandet.  Jag blir ofta lite nedstämd, när jag ser på gamla filmer och foton. Minns så väl, när jag gjort bort mig eller varit dum. Jag nämner det för Gunvor då och då. I dag spände hon ögonen i mig och sa: ”Sluta klaga. Det är inte många som fått ett sånt gensvar i livet som du”.

Hon har förstås rätt. Jag är bortskämd. Inser att jag levt ett ”rikt” och lyckligt liv. Ändå händer det ibland, att jag känner mig rätt misslyckad.