Alla helgons dag

Foto Kent Österdahl.

Nu på lördag är det Alla helgons dag och många tänder ljus på gravarna. Jag minns när man firade gudstjänst till ”De hädangångnas minne”, alltså man läste upp namnet i kyrkan för de som gått bort under året. I vissa församlingar tände man också ett ljus för var och en som lästes upp. Det fanns somliga präster på 1970 talet som tyckte det var fel att tända ljus för de som avsomnat. Det fanns då en risk att folk kunde missförstå och tro att alla döda blivit helgon och man sa, att ”Alla döda var inga helgon och att alla helgon var inte döda”.
Nu tror jag att man i alla kyrkor tänder ljus för de avlidna.

Nej, alla människor är inte goda. Personligen tror jag att det finns både gott och ont i alla människor. Vad kommer då det onda ifrån?

Den fallna skapelsen talas det ibland om i teologiska kretsar. Tanken är väl då att man tror att från början var allting gott. Gud såg att det var gott, står det i en av skapelseberättelserna. 
Bibeln försöker så med hjälp av syndafallsberättelsen om Adam , Eva och ormen förklara varför det gått så snett med skapelsen. Varför det ser ut som det gör på vår jord i dag.

I TV gick det nyligen ett program som heter ”Över Atlanten”. Den här gången var det kända artister med. Marcoolio var en av dem. Han tog upp frågan om helvetet var här på jorden? Özz Nüjen sa då skämtsamt: ”Var har du hittat röka”?

Marcolios fråga är ändå värd att fundera över. Finns helvetet på jorden? Ja, när man tänker på hur det ser ut på vår jord i dag så kan man fundera. Vi ser på naturfilmerna i TV hur djuren äter varandra. Äta eller ätas, det är frågan. Krig och elände finns på många ställen på vår jord. Olyckor och naturkatastrofer förekommer i mängder. så visst är Marcolios fråga berättigad. 
Den starkaste är den som överlever tycks vara det som gäller på vår jord.

Det finns något annat också. Mitt i allt elände finns också en ström av kärlek. Kärlek som utan tanke på egen vinning ger åt svaga,  sjuka, fattiga, olyckliga människor hjälp och omtanke.

Vi kallar dessa ibland för helgon. Det var så att helgonen hedrades med att få någon av dagarnas namn. Till slut räckte inte dagarna till. Då slogs  de samman till  Alla helgons dag. 

I vår svenska kyrka namnger vi inte några helgon, men visst tror vi att de finns. Det fanns en tid när jag led av av en fruktansvärd dödsångest. Därför beundrade jag en man, som hette Maximilian Kolbe, otroligt mycket. Jag använde honom i nästan alla min Alla helgons dag predikningar. Det berättas så här om honom: 

En präst i Polen som  blev utnämnd till helgon är Maximilian Kolbe . Han blev förd till ett koncentrationsläger under andra världskriget. Där var, som ni säkert har läst om, vidriga villkor. En gång skulle militären , eller fångvaktarna kollektivt straffa lägret för någonting.  De gjorde då så, att de ställde upp alla fångarna i lägret på ett led och sedan började man räkna. Var tionde fick ta ett steg framåt. De skulle föras till bunker nr 14, där de skulle få svälta ihjäl.

En av dem som blev utsedd greps av en väldig dödsskräck och tiggde och bad för sitt liv. Då steg den katolske prästen Maximilian Kolbe fram och bad att få ta den andres plats. Det godkändes. Så blev han då tillsammans med sina olyckskamrater förd till bunker 14 och blev inlåst där för att svälta ihjäl. Fångvaktarna som förut från de tidigare grupperna i bunker 14 hört de hemskaste ångestrop och förbannelser blev nu mycket förvånade. De hörde psalm och lovsång. Prästen var den siste som dog och in i det sista höll han modet uppe på sina olyckskamrater, in i det sista lyckades han föra det positiva goda in i den annars så djävulskt onda miljön.

För mig  framstår en sådan man som otrolig. Värd vår beundran. Många ler och fnyser, när de hör ordet helgon, men de vet nog inte vad det handlar om. Helgon är oftast människor. som offrat sitt liv i kampen för det goda.

Människor som det lyst och gnistrat om.

Ändå har ljuset inte varit deras eget. Däremot har de kommit så nära Herren, så nära Jesus Kristus, att de blivit liksom genomskinliga. Hans kärleks ljus kan strömma genom dem ut till andra människor.