Döden

Ängsligt stirrande sitter den lille treåringen på huk vid sin farfars grav. Han ser på när hans äldre syster petar i den svarta mullen för att rensa bort ogräset. Plötsligt får han se hur systern tar upp en gammal benbit. Hon ryser och säger att den varit en människa. Den får inte slängas tillsammans med ogräset bland soporna utanför kyrkogårdsmuren. Den ska ligga kvar på kyrkogården som är helig mark, säger hon och stoppar tillbaka benbiten i jorden på graven. Så tar hon sin lillebror vid handen och de går bort till cykeln. På vägen hem sitter treåringen tyst. En obehaglig känsla har kommit över honom. Den svarta mullen, benknotan…

Så börjar min lilla bok  ”Längtan efter tro” ,som jag skrev, när jag fått min första hjärtinfarkt vid trettioåtta års ålder. Jag hade drabbats av en fruktansvärd dödsångest, som jag försökte skriva av mig.

Nu är jag sjuttioåtta år och är väl alltjämt lite rädd för att dö, men det mesta av dödsångesten har lämnat mig. Jag har accepterat att döden kan man inte lura. Den drabbar oss alla förr eller senare. 

Vad är då döden? Jag såg ett TV program där Sven Wolter sa, att det var det eviga mörkret. Många fler än han säger så. Jag kom att fundera lite över det, och trots att jag inte varit död, fast jag varit nära, så tror jag inte döden är det eviga mörkret. Döden är ingenting. Varken ljus eller mörker. Ett gammalt uttryck är att när man dör så  – går man ur tiden.

Det tror jag också. Jag har blivit sövd många gånger, då jag opererades för tjocktarmscancer. Första gången jag skulle sövas var jag mycket rädd. Sen vande jag mig. Jag upplevde, att när jag blev sövd, så gick jag ur tiden. Det fanns ingen tid från det att narkossköterskan/läkaren sa: ” God natt”,  och tills jag vaknade upp med ett glatt ”gomorron” av någon sköterska.

Jag är präst och borde väl inte fundera så mycket på döden, utan på livet, men det har ändå blivit så, att jag funderat mycket på just döden.

Herren Jesus lovar, att alla som tror på honom ska få evigt liv. Frågan är om det löftet gäller från och med den yttersta tiden, när alla skall ställas till ansvar för hur vi levt våra liv, eller om löftet om evigt liv träder i kraft redan vid dödsögonblicket.

En av rövarna på korset sa till Jesus: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike”. Jesus svarade honom: ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i Paradiset”.

På ett sätt gör det detsamma om det eviga livet inträder i dödsögonblicket eller längre fram för vi har i döden gått ur tiden och uppståndelsen sker då i samma stund vi dör.