Halloween

Döskalle

Såg mängder av monster och skräckbilder i Landet runt på TV i kväll. Egentligen gillar jag inte halloween firandet. Förstår inte riktigt varför man ska skrämma barnen med monster och döskallar. Jag är glad över att just i år så sammanfaller inte helgen med Alla helgons dag. En dag då alla goda människor hedras och även en dag då namnen på nära och kära som gått bort under året nämns i våra kyrkor.

Då nu detta är sagt vill jag ändå berätta om, vad min far var med om en gång.

Min far föddes 1891 och det här hände någon gång 1920- 1930. Far arbetade med byggen av olika slag. Jag märkte aldrig, att han var vidskeplig eller rädd för spöken. Ändå berättade han om en märklig händelse.

Det fanns ett hus, jag har för mig att det var vid ett av husen vid Tings i Kräklingbo, som det sades att det spökade i ett rum. Ingen stannade där mer än en natt, berättade far.

Även min far ville försöka vara där i rummet en natt. Han hade med sig en bok, satte sig att läsa i fotogenlampans sken, lade sin laddade revolver på bordet och väntade. Plötsligt överfölls han av en oerhörd fasa. Vad han såg berättade han inte, bara att han inte kunde röra sig alls. Han var som fastnaglad  vid bordet och kunde inte nå revolvern.

När morgonen kom var också han helt övertygad om att aldrig mer övernatta i det rummet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: