Lagens första, andra och tredje bruk.

Någon gång, någon stans fick fick jag lära mig detta. Lagen har tre bruk. För det första: Den håller ordning på tillvaron, såsom naturlagar, trafikregler m.m.

Lagens andra bruk det är att den driver till Kristus. Jag har själv upplevt det. Vid arton års ålder kom jag till tro på att det fanns en Gud. Bra, tänkte jag, då var det väl bara att hålla de tio budorden. Inga andra gudar.., inte missbruka Guds namn.., tänk på vilodagen…Hedra din fader och din moder.., Du skall inte dräpa…, Inte begå äktenskapsbrott….Inte stjäla och så vidare. Jag försökte verkligen hålla alla buden. Försökte alltid tala sanning, alltid vara ärlig o.s.v. Först förstod jag inte vad Jesus Kristus hade med det hela att göra. Det dröjde dock inte så länge innan jag förstod, att jag i stort sett brutit mot alla buden. Hur skulle det då gå för mig?

Det var då jag begrep vad Jesus Kristus betydde. Han som kom med förlåtelsen. Han som gav mig chansen att hela tiden få börja om. Vårt samhälle idag tycker jag har blivit hårdare. Det är som om ordet förlåt försvunnit från vårt samhälle. Den skyldige skall hängas ut till varje pris.

Lagens tredje bruk handlar om helgelsen. Detta att vi hela tiden ska försöka bli bättre människor. Helgelsen kallas det väl också inom delar av kristendomen. Detta att när man väl lärt känna Jesus Kristus vill man försöka bli mer lik honom. Han, som är kärleken personifierad.

Det händer att jag tycker, att jag var bättre förr och att min helgelse gått aviga vägen. Ju längre jag levt, sämre har det gått med helgelsen. Kanske beror det på att jag växte upp i en kärleksfull familj. Kände mig älskad. Det blev annorlunda när man flyttade hemifrån och mötte människor med andra värderingar. Man fick ta ansvar och ibland fatta obekväma beslut.

Så kom jag att tänka på, för några dagar sen, att jag var verkligen inget bra exemplar av människa, när jag var barn och ungdom heller. Jag var bortskämd, svor och var fräck i munnen, lat och allmänt bedrövlig.

Helgelsen har inte gått så bra för mig under livet. Någon bra människa har jag inte lyckats bli.

Jag läste dock någonting bra om de ”riktiga helgonen”. De ser inte så mycket på sina egna liv, utan de har sina ögon riktade på Jesus Kristus.