Min drömresa

Eller min hustrus lov.

År 2010 på hösten köpte vi en ny bil, en Toyota Auris hybrid. Vi, Gunvor och jag, tyckte vi skulle åka med den nya bilen till Assisi i Italien, den helige Franciskus stad. Jag var en beundrare av Franciskus för att han lämnat ett liv i rikedom och levde bland de fattiga. Han hörde Kristus tala från krucifixet till honom, att han skulle bygga upp Kristi kyrka, så han började reparera den förfallna kyrkan. Men så småningom förstod han att det var inte det Jesus hade menat.

Gunvor planerade resan och betalade kostnaden för övernattningar på vägen ner och för klostret i Assisi.där vi skulle bo.

På nyåret 2011 kom ett meddelande att jag, som var över 65 år, skulle lämna ett avföringsprov till sjukhuset. Det visade sig att jag hade fått tjocktarmscancer och måste opereras. Jag hade en dopgudstjänst någon av påskdagarna och skulle läggas in på sjukhuset någon dag därefter för operation. Operationen gick bra, men det uppstod komplikationer. Min mage sprack och jag hade över 500 i sänka. Jag blev medvetslös och det var tveksamt, om jag skulle överleva. Kl. 23.30 ringde man från sjukhuset till Gunvor och sa, att de skulle nog klara mig, men att det kom att bli många operationer och en lång sjukhustid.

Gunvor fick avbeställa alla resplaner och ta den ekonomiska förlusten med inbetalda pengar  för övernattningar och boende på klostret.

I tre månader blev jag kvar på sjukhuset. 28 operationer var jag med om och sen fick jag i tre års tid gå med öppen buk och stomi. Gunvor var hos mig varenda dag under tiden på sjukhuset. Efter min hemgång fick hon efter en tid ta över distriktssköterskornas arbete med rengöring av såret, omplåstring och byte av stomin. Hon la upp mig på ett stort bord och skötte det hela galant. Varje dag skulle mitt sår skötas om. Jag blev så småningom piggare och vi började tala om att göra resan till Assisi 2011. Alltjämt med öppen buk och stomi, som skulle skötas om varannan dag.

Vi gav oss av med den nya bilen på den 500 mil långa färden, tur och retur Buttle-Assisi, fullastad med grejer vi skulle ha för omläggningen av buken och stomin.

Det var kanske dumdristigt gjort, men Gunvor ville, att jag skulle få göra min drömresa, trots sjukdomen ,eftersom jag så länge önskat att få komma till Assisi.

Vi hade en GPS och turades om att köra. Det var en härlig resa genom Danmark, Tyskland, Österrike och en bra bit ner i Italien till Assisi. Resan gick bra så när som i Magdeburg, där GPS: en blev alldeles snurrig. Vi körde runt, runt, men kom till slut på rätt spår.  Det var fantastiskt vackert, när vi passerade alperna.  Vägen förbi Gardasjön var också en stark upplevelse. Ja, det mesta av vägen var en fin upplevelse, utom när vi hamnade bakom någon kilometerlång kö av långtradare. Då var det lite ”tradigt”, men annars så. Gunvor plåstrade om mig vid övernattningsställena. Allt gick bra utom två gånger, då stomin lossnade på nätterna och Gunvor fick be om ursäkt för det inträffade och så gott hon kunde städa upp i sängen och rummet.

Väl framme i Assisi gick vi i mässan i Franciskuskyrkan. Det var en vacker stad. Vi besökte många sevärda platser tillsammans med våra goda vänner, Anna-Britta och Lasse, som flugit ner från Göteborg. Vi såg bland annat krucifixet  där Franciskus hört Jesus tala till honom.

Det var en oförglömlig resa och jag är innerligt tacksam för att Gunvor vågade ta risken, trots min sjukdom så att jag fick uppleva min drömresa.

(Det tråkiga är att vi förlorat alla foton från Assisiresan)