Efter högmässan i Kräklingbo kyrka skulle vi gå en promenad på Torsburgen. På vägen mot Ardre lucka hittade vi en skylt på vilken det stod Herrgårdsklint . Vi tänkte att vi går dit istället. Med lågskor gick det inte att komma längre än 1300 meter. Det flöt av vatten på vägen. Vi passerade på vägen dit en plats som jag aldrig varit på, men hört mycket talas om. Diksmyr. En sägenomspunnen plats. Legenden säger att när vattnet stod högre kunde skepp gå in i myren. Det skulle t.o.m. finnas järnringar i klippväggen där de kunde binda fast sina skepp. Några skall ha sett ringarna, däribland den ivrige jägaren och berättaren, Hilmer Eriksson. Det underliga är att de som en gång sett ringarna inte kan hitta dem igen.
Diksmyr.
Nåväl vi gick tillbaka till vägen mot Ardre lucka och promenerade fram till luckan. Många minnen slog emot mig, när jag såg muren. Jag minns, att jag 1960 fick gå med och visa Torsburgen för ett TV team. Jag blev t.o.m. filmad större delen runt Torsburgen.
Vi vid Hajdeby satt alla samlade kring den enda TV apparaten i byn, när programmet skulle sändas. Jag tänkte det här blir nog början på min karriär som filmskådespelare.
Vi tittade och tittade på programmet, men kunde inte se något av Sune. Jag var besviken över att min skådespelarkarriär var slut innan den börjat. En av tittarna tröstade mig med att säga: ”Ja du Sune, det är större skådespelare än du som blivit bortklippta”.
Ardre lucka på Torsburgen.