Obehaglig upplevelse

Suneb

Foto: Sven Lewedahl 1946?

Obehaglig upplevelse
Jag var i tre, fyra års åldern. Tillsammans med min far låg jag i utdragssoffan i köket. Min mor låg i en turistsäng tillsammans med lillasyster också de i köket.

Far och jag hade ingen nära relation. Jag är övertygad om att han älskade mig, men jag har inget minne av att jag någonsin fick en kram av honom. Minns inte heller att jag någonsin satt i hans knä. Det otäcka som hände mig vågade jag inte tala om för honom. Nu när jag blivit gammal kan jag tycka att det var underligt att jag inte berättade det för honom. (Kanske var det inte så vanligt att pappor  kramade sina barn när jag var barn.)

Nåväl, det som hände mig var, att jag just innan jag skulle somna ibland kunde uppleva, att jag föll och föll. Djupt långt ner föll jag, i ett djupt hål, en avgrund i ett regn av gnistor. Det var ingen dröm, utan jag upplevde verkligen att jag föll. En mycket obehaglig känsla. Overklighetskänsla skulle man kunna säga.

Jag var så rädd för att uppleva det på nytt, så ibland vågade jag inte somna. Med tiden växte jag ifrån den obehagliga känslan av att falla ned i gnistregnet.

Under 60-70 år kom jag inte ens ihåg det, men nu på ålderns höst minns jag plötsligt hur det var. Man skulle kunna tro att jag blivit skrämd med hemska bilder av helvetet, men något sådant hade jag aldrig hört talas om.

Ibland är vi barnvakter för våra barnbarnsbarn. Sju och fyra år gamla. Jag tänker på, när de inte kan somna, har de kanske några liknande upplevelser, som de inte berättar för någon?

(Talade med en kvinna som upplevt något liknande. Hon trodde att det kanske hade med födelseögonblicket att göra? Vem vet? Obehagligt var det i alla fall).)

Konstig känsla

Något som på något sätt påminner om händelsen ovan var när jag var i tonåren. Vi satt många runt bordet vid köket i Hajdeby. Det var i slutet av maj och solen som stod lågt, sken in genom köksfönstret. Fönstret vätte mot norr. Det var ett speciellt gult ljus och en speciell stämning.

Plötsligt kände jag mig utanför, som om jag inte riktigt var med där. Allt kändes konstigt. Det var som om jag var en betraktare från en annan värld. Nästan som en nära döden upplevelse. Det var vackert, men konstigt på samma gång och ångestfyllt.

Jag kan inte minnas att jag känt så någon mer gång och jag saknar det inte.

 

 

 

 

 

En tanke på “Obehaglig upplevelse”

  1. Just att känna att man faller precis innan man somnar, eller i insomnandet har jag varit med om några gånger och vaknat till plötsligt. Men det du beskriver har jag inte upplevt. Förstår att det måste varit mycket skrämmande.

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Lola Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: