Förundran

Almlöv

Foto Sune Österdahl.

Jakten på Gud.

I TV går nu en serie som heter ”Jakten på Gud” Jag såg det senaste programmet där en fysiker blev tillfrågad om hur han kunde tro på Gud. Han fick tag i ett löv. Visade det i närbild och sa, att tro vetenskap är absolut inga motsatser. Så visade han på lövet hur sinnrikt och vackert det var konstruerat. Han sa att nutidsmänniskan förlorat något av denna känsla av förundran

Jag känner så väl igen mig i honom. Det är just denna förundran, över skapelsen som jag känner, när jag tar en kvällspromenad i september här i Buttle. Då man ser en fantastisk stjärnhimmel, med Karlavagnen, Cassiopeia, Svanen, Andromeda galaxen med mera.

Något liknande förundran känner jag också, när jag ser våra gamla gotländska kyrkor från 1100 tal – 1300 tal med sina fantastiska valv. Jag minns från ett samtal på en fortbildningsdag för oss präster i början på 80-talet. Någon sa, att när det inte var gudstjänst i kyrkan, då var det bara en stenhög. Biskop Olof Herrlin, sa muttrande: ”Men har ni inte tänkt på, att även om man kommer till en kyrkoruin, så finns där något andligt över stenhögen.”

Jag måste hålla med honom. Jag tänker på att många av våra gamla gotländska kyrkor står där mitt på kyrkogården bland alla gravar. Jag tycker de förkunnar bara genom att de står där, evangeliet om att döden inte är slutet. Någonting fantastiskt väntar.

Jesus sa. ”Om dess tiga skola stenarna ropa”.

Det är också något att förundras över.

Sune Eksta kyrka