Foto Martin Österdahl
I många kulturer (kanske alla) har det funnits så kallade övergångsriter
Vid ett barns födelse och namngivning.
Vid övergång från barn till vuxen.
När man funnit en partner och flyttat samman.
När någon dött.
Kanske finns inte de behoven längre. Det finns dock borgerliga dop, konfirmationer, vigslar och begravningar, så kanske behöver också vi i vår sekulariserade tid riter vid viktiga händelser.
Jag skall ha en kyrklig begravningsgudstjänst på torsdag och behöver få reda på den avlidnes dopnamn. Jag tror det är viktigt, så Gud vet vem jag talar om. (Han vet förstås ändå, men ändå.)
Övergångsriter
Jag tror, att Gud i dopet kallar den som skall döpas vid namn. Jag vet att många reagerat på att kyrkan inte skall vara någon namngivningsceremoni, men Gud kallar genom prästen den döpte vid namn. Vi präster inleder gudstjänsten med: I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Alltså kallar Gud barnet vid namn. (Naturligtvis känner jag till att dopet är mer än så. Svenska kyrkans lära är, att när vi döps dör vi med Kristus och uppstår med honom och får del av det eviga livet. Vilket innebär, att döden för den som döps egentligen inte existerar, utan den döpte lever vidare tillsammans med Kristus, eftersom han/ hon sammanfogats med Jesus Kristus i dopet.) Förstår därför inte det där som står om ”Den vita stenen”. Då vi ska få veta vårt riktiga namn. Vårt riktiga namn måste ju vara det som uttalades i dopet?
Det är därför jag tycker det är så viktigt att få reda på vad personen heter och kan överlämna henne/honom vid överlåtelsen i begravningsgudstjänsten.
Övergången från barn till vuxen.
Konfirmationen.
Den kanske inte är så viktig längre. Kyrkans konfirmation är när ungdomar är 14-15 år. De bekräftar då sitt dop enligt kyrkans ordning. Det finns också borgerliga konfirmationer, men vad de bekräftar vet jag inte. Kanske att de blivit vuxna.
Förr kom ungdomar ut i arbetslivet, när de var 14-15 år. Nu är det kanske först efter gymnasiet de flyttar hemifrån. Kanske skulle ”övergångsriten” flyttas fram till den åldern?
Många flyttar, träffar en partner och flyttar ihop.
Kanske behövs inte ”riten” längre. Förr, när jag flyttade samman med hustrun var det inte tal om, att vi skulle få bo ihop utan att vara gifta. ( Vi har varit gifta i 55 år den 15 aug , så det var väl inte så dumt.)
Hur gör de unga, när de inte vet, när de firar silverbröllop och guldbröllop? De kanske räknar, när de flyttade samman? Vad vet jag? Det är andra tider och man ska inte döma.
Döden
Ända sen 1100-talet har det funnits kristna begravningsgudstjänster i vårt land. Kristna har begravts i öst-västlig riktning ända sen dess, för att de ska vid uppståndelsen se Jesus Kristus, när han kommer som uppståndelsens sol i Öster.
Nu finns det borgerliga begravningar och det finns också något som kallas för ”direktare”. De som utan någon ceremoni direkt gravsätts från krematorium och bårhus.
Ja, man har sina funderingar………