En epok är över

Skrot

1946 köpte min far gården vid Hajdeby. Huset hade då stått obebott i många år Bojan, min syster har på gutamål skrivit en dikt om hur det gick till när gården köptes. Gardskaupe, kallar hon dikten. Jag återger den här under, men först vill jag berätta, att Rune, min brorson, jag själv, Broder Yngve, som äger gården, Håkan, min kusinson och Örjan, arrendatorn har mötts vid Hajdeby idag  . Vi hjälptes åt med att börja röja ur gården vid Hajdeby och vi fick ihop mängder av skrot. (En skrotfirma kommer och hämtar skrotet från platsen där vi lagt det.)

Jag tänker på förändringarnas vindar. När jag var barn bodde vi tjugo personer på gårdarna vid Hajdeby. Nu står gårdarna tomma på vintern, eftersom den siste hajdebybon, Yngve flyttat till äldreboendet i Katthammarsvik. 

Annat var det förr, när far köpte gården Vi var tolv personer i närmaste familjen.
Jag låter syster Bojan berätta.

                 Gardskaupe
Vör kan int bo kvar här, nå gar de int länggar.
Män kan jo int kumm si för stolar u sänggar.

Sän mor dein blai liggnes, de blai ännu värre.
Hur vör ska fa mat vait väl bäre vår Herre.
U skyldu ei bodi de vill ja int vare,
Men de är aind sätte u matfrågu klare.

 En bit här ifran finns en gard som star öde,
Den skall visst sälles, där kan vör uss föde.
Ja tror int de är så värst mangg spekulantar,
Bleir nukk int så dört, um vör vändar pa slantar,
Ja tror vör kan klar de, kum me skall du se,
Vör gleidar det ner, skall vör säg klukku tre?

Byggningar di har fat sta u förfalle,
Män de är stort, här är plass till daim alle.
Här finns de jo knappest a hail finstar-räute,
De är jo kalldare inne än äute.
Frukt-trei glånggar, de är nästn summar,
Män inne där far män ha nävar ei lummar.

Här finns de smide u sed-magasein,
Ei häusar är plass ti bad hästar u svein,
Bås finns ti korna u hyns-häus ti hyns,
Fast däurar di hänggar allt leite pa skuns.
Far ja bär halldes så skall de blei bättar.
Be bryggar-häus-däuri finns pump när ja tvättar.

Ute ei hagen kan kräki fa baite,
U far ja bär plöge,så kan ja sa vaite.
Här undar burgi är stainuä tvärar,
Di passar nukk bättar till ryg u ti pärar.
Ei skogen är gutt um bad rabbis u harar,
Som sårkar kan jage, di gynnar blei karar.

Till handel ei bodi vör äggi kan sälle,
U lämnar vör mjölk far vör skum-mjölk i ställe
U smör u leit ust u kan händ någen krone.
Ei grann-gardn bor de a riktu matronä,
Mä kar u täu sårkar u hans gamle mor,
U di har bad hästar u greisar u kor.

Bär ja far ei finstrar u take far lage,
Så far ja ta rästn sän ,leite ei tage.
Till haustn ja tror att vör kan flytte heit,
Men fysst vintan, den kummar int u blei leit.
Kuss-stainar är släut, män kan int äld yvar allt.
Vör far trängg ihop uss, så längg de är kallt.

Saln är vakkar män gålve är släut.
Ja måst jo snikkre preses som förut.
De far blei här som ja da halldar till.
Ei källan där kan vör ha pärar u sill,
U kummar de främmnes, så finns vardes-stäuu.
U där kan du site u spinn framför gräuu.

De bleir gan ti strumpar ti leitn u stor.
U ligge u stikke, de klarar nå mor.
U bani di växar, kan snart hjälpe till.
Säg mi nå Elsa, um du tror att du vill,
Här ner bi Hajbi fa kumme ti ro?
Ja tykkar vör kaupar, för här vill ja bo!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En tanke på “En epok är över”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: