Det sägs att när man är alldeles nyfödd och den närmaste tiden därefter
så är barnets behov av mat och mor och fars närhet det allra viktigaste.
Vid fyra fem års ålder är det frågan om man har några bra lekkamrater.
Så kommer skolåldern och det barnet då tänker på är att vara duktig.
Ja, så kommer sjutton/ arton års åldern och den viktigaste frågan just då är:
”Har jag någon som håller mig kär?”
Vid tjugofem – trettio års ålder är det barnen och familjen som är i centrum.
Vid 40 är det karriären det handlar om.
Vid sextio, sjuttio års åldern är det barnbarnen som är i centrum och hur man får pensionen att räcka till.
På ålderns höst handlar det bara om en enda sak och det är: ”Har magen skött sig idag?”.
Med dessa funderingar om livets gång ber jag få önska alla ett gott slut och ett Gott Nytt År.
En fin läsning. Jag tog med julkrubban till skolan på skolavslutningsdagen och ville berätta historien om varför vi firar jul. Inte bara paket och tomte. Fkera av mina elever fick större och större mun ju ner jag berättade. Ja så många av dagens barn har ingen historia med sig. Tråkigt anser jag.
GillaGilla