Funderingar om rymden 17

Galaxer

Fotot hämtat från Wikipedia. Hubble Extreme Deep Field-vy (2012) – varje ljusprick är en galax – några så gamla som 13,2 miljarder år. Det synliga universum uppskattas innehålla 200 miljarder galaxer. Bilden är uppbyggd av 2000 exponeringar insamlade under 10 år med en total exponeringstid av cirka 23 dygn.^{[12]  (Utdrag från Wikipedia)}

Det finns miljontals eller miljarder galaxer i universum.
Universum är 13,8 miljarder ljusår stort.
13,8 miljarder ljusår  stort och kan ni tänka er att vi är mitt i centrum av allt detta. Problemet är att skulle det finnas någon människa på en annan planet tillhörande någon annan stjärna, så är han också i centrum. Konstigt, men så är det. (Enligt Christopher Galfards bok: Universum i din hand.)

Vad finns då därutanför Universum?
En del astronomerna talar om  en vägg där inget ljus kan tränga igenom.

Det märkliga är att  Universum expanderar. Galaxerna fortsätter från varandra med enorm hastighet som bara ökar. Jag talade med en astronom och frågade om jag hade fattat det rätt och då sa han att universum kan liknas vid en bulldeg som jäser.

 Ja vi börjar nu närma oss slutet av vad jag kan om stjärnor och planeter, men vi måste ändå ställa frågan: ”Hur började alltsammans en gång?”

För universum har en begynnelse och kanske också ett slut, så frågan är berättigad.
Det vetenskapliga svaret är enligt ”Illustrerad vetenskap”, att från början fanns absolut ingenting, men så blev det kortslutning i detta absoluta ingenting och så uppstod Big Bang, den stora smällen och därur skapades så stjärnor och planeter.
Hur det nu kan bli kortslutning i någonting som inte är någonting? Kan man ju undra.

 I en av Bibelns skapelseberättelser står det att i begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och Gud sade: ”Varde ljus och det blev ljus.”

 Det märkliga är att man ännu kan uppfatta detta Guds Varde Ljus, som något av ett eko i universum. För forskarna påstår att vart man än riktar känsliga instrument ut i världsrymden, så finns där ett bakgrundsbrus, som inte kan förklaras på annat sätt än att det måste komma från Big Bang,
eller med mitt sätt att se det:  ”Ekot av Guds Varde Ljus.”

Uttrycket hämtat från Gunnar Edmans bok: ”Den skingrade mosaikens bild”.
(Detta är det föredrag jag hållit på några platser. Hoppas någon eller några haft glädje av innehållet, även om det inte är helt felfritt.)