Halloween

Halloween en konstig företeelse.

Det har nyss varit allhelgonahelg med firande av Alla helgons dag med människor som visat oss på det goda i tillvaron, och också Alla själars dag, då vi hedrat våra anhörigas minnen och gravar.

Från Amerika har det så kommit något av skräckens dag, Halloween som med symboler för de onda krafterna får oss att bli rädda. Barn och vuxna klär ut sig i skrämmande klädesplagg. Barn går omkring i husen och hotar oss med bus, om vi inte ger dem godis. (Ett sorts tiggeri kopplat till hot)

Jag förstår inte riktigt varför vi behöver ha en dag för att skrämmas. Ser vi oss om i världen, så finns så mycket skrämmande och lidande i verkligheten. Krig och svält och sjukdomar och barn som dör i tusentals i krigen. Det finns all anledning för rädsla utan att vi skulle behöva en särskild dag för att påminna oss om det.

 Jag hörde att rädslan var så som skrattet. Det triggar något inom oss, som vi skulle må bra av? Jag tycker som sagt, att det borde finnas så mycket skräck i världen, att vi inte behöver en särskild dag då vi romantiserar skräcken och rädslan.

Störst av allt är kärleken.