(Fotot taget på vår guldbröllopsdag av Henrik Radhe.)
Tänk att det redan gått tio år sen vi firade guldbröllop med tärnor och marskalkar och brudnäbbar. En av brudnäbbarna sa, att de nog var de äldsta brudnäbbarna i historien.
Jag är tacksam och glad, för att Gunvor stått ut med mig i alla år Det kan inte ha varit lätt att leva med min svartsjuka, tokiga idéer och farit runt och bott på mer än 20 olika platser. Några kanske tror att det är Gunvor som drev mig till att studera, men inte alls. Hon var nöjd med att jag var mejeriarbetare och stenbrottsarbetare. Vi hade det bra, men det var något som drev mig. Gunvor ställde upp för mig och mina studier. Hon hjälpte mig med engelskan, som var lite av min ”akilleshäl”. (Hälften av all litteratur på universitetet var ju på engelska och jag hade bara läst engelska något år.)
Apropå min svartsjuka så sa jag skämtsamt till Jakob Tronét, som till vår glädje hälsade på oss i förrgår. Jakob har också en vacker hustru. Vi kom att tala om min svartsjuka och jag citerade ett gammal uttryck om svartsjuka, då någon sagt, att den som har en vacker hustru och en vit häst har inte en lugn stund.
Min hustru sa då eftertänksamt: ”Tur du inte haft någon vit häst”.
Jag är i alla fall glad att Gunvor stannat hos mig under alla dessa år.
Gunvor och jag hörde på sexologen Malena Ivarsson som i dag pratade i sommarprogrammet i radion. Hon hade varit gift tre gånger och tyckte det var helt Ok med skilsmässor. Gunvor och jag tyckte plötsligt att vi var ganska ”mossiga”, som levt så länge tillsammans.
Man lovar vid vigseln att man ska leva tillsammans tills döden skiljer oss åt. Jag tror, att det är en bra idé om man kan hålla detta löfte. Dels för barnens skull och dels för att den av makarna som blir övergiven lider och känner sig sviken. Naturligtvis har jag förståelse för, att det kan gå snett i ett äktenskap, med misshandel, otrohet och psykisk tortyr. I dessa fall är skilsmässor bästa utvägen.
Det har också hänt mig att jag hamnat i situationer i min prästgärning där en av makarna har dött och den andre maken träffat en annan och blivit förälskad på nytt och haft dåligt samvete mot den döde maken. Då har det varit befriande att säga: ”Ja, men Du lovade vid vigseln tills döden skiljer oss åt”.
Ja, ja. Hoppas jag inte blir svartsjuk efter min död, om Gunvor hittar någon annan som hon blir förälskad i.
Sunes blogg 