Påsk i Fårö kyrka

Foto Gunvor Österdahl. Fotot är taget från ett fotoalbum. Gunvor tog bilden av Fårö kyrka från prästgårdstrappan på Fårö, eller kanske rent av från takluckan. Jag minns inte riktigt.

Vi bodde i Fårö prästgård från juli 1989 till domsöndagen 1995. En fantastisk tid. Vi blev väl mottagna av fåröborna och övriga församlingar i Bunge pastorat, som då bestod av Bunge, Fårö, Rute och Fleringe församlingar. Det var många gudstjänstbesökare på söndagar och helger.

Det jag tänkte berätta om det var en påskdag i Fårö kyrka. Det var familjegudstjänst med många besökare i skilda åldrar.

Vi hade under fastan, haft passionspredikningar i hemmen. Vi hade gått fastemarsch för Lutherhjälpen och vi hade firat Skärtorsdagsmässa, Långfredagsgudstjänst och Påsknattsmässa. Nu var det alltså tid för familjegudstjänst. I predikan berättade jag om den svåra tiden, när Jesus fick lida mycket, då han spikades upp på ett kors och dog. Jesus blev lagd i en grav. Hans apostlar blev väldigt ledsna, för att Jesus hade dött. Det var alla andra lärjungar också. Hans mamma Maria och en mycket kär vän, som hette Maria Magdalena och många vänner till honom. Alla var de ledsna och sörjde Jesus.

Och så nu på tredje dagen hade apostlarna fått höra ett rykte. Några kvinnor berättade att Jesus, som var död, levde igen. Apostlarna blev glada förstås, men hur kunde Jesus som varit död, bli levande igen? Några tvivlade på att det var sant. Plötsligt stod Jesus där mitt ibland dem och han sa till Tomas som tvivlade. Kom, se här är hålen efter spikarna, känn själv. Det är jag, och stick handen i min sida, så ska Du förstå att det är jag och att jag står här levande igen. Mitt ibland er. Tomas, blev jätteglad förstås och sa: Min Herre och min Gud”.

Alla apostlarna blev glada. Ja, hela kyrkan jublar ännu idag på Påskdagen, för de vet att Jesus som var död blev levande igen. Ännu idag hälsar vi varandra med orden ”Glad Påsk”.

Jag sa i min predikan, att Vi är så glada för att Jesus lever, så vi kan inte låta bli att ropa: Glad Påsk till varandra.

Då mitt i predikan hördes en klar och hög barnaröst i Fårö kyrka ropa: Glad Påsk.

Jag tänkte: ”Inte undra på att Herren Jesus tycker, att barnen är de största i himmelriket”.