Vårt barnbarn Jonas som föddes 13 november 1994 i Klinte på Gotland träffade för några år sen Lisa Larsson, som föddes 15 mars 1996 i Lycksele i Lappland. De har nu blivit ett par och bor tillsammans i Uppsala.
Jonas är och har varit lite äventyrslysten. Orädd och framåt. Efter gymnasiet åkte han först med sin klass och klassföreståndare till Chile. Jonas åkte sen senare ensam till Chile, för att öva på spanska språket och för att lära känna landet mera.
Han utbildade sig till ambulanssjuksköterska och arbetat som sådan både i Visby och i Tierp. Jonas läste så vidare och är nu narkossjuksköterska vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. När vi ringde honom i dag hade Lisa och han nyligen kommit hem från Spanien. Jonas hade då sprungit ett maratonlopp i Barcelona.
Vi är stolta och glada över alla våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Jag har tänkt på att alla våra barn och barnbarn har valt yrken som har med människor att göra.
För min del har jag arbetat som mejeriarbetare och även som stenbrottarbetare. Det fanns inte så mycket på min tid för en arbetargrabb med sjuårig folkskola att välja på.
Nu är det annorlunda. Jonas sambo, Lisa från Lappland har läst många år vid Uppsala universitet. Hon var doktorand, när hon mötte Jonas, och nu har hon klarat av sin doktorsavhandling med titeln: ” Additive Manufacturing of Biodegradable Magnesium Alloy WE43: Linking Process Parameters to Microstructure and Mechanical Performance”.
Vid sin doktorsexamen 2026-03-06 hade Uppsala universitet kallat in en professor från Spanien, som under en dryg timmes tid ställde frågor kring hennes doktorsavhandling. Även några andra specialister på området hade många frågor att ställa.
Vi gläds så över Lisas bragd, att ha klarat sin doktorsexamen. Den ligger många studietimmar och arbete bakom. Glada över är vi också, att de ser så lyckliga, kära och glada ut tillsammans. De ska nu på onsdag ge sig ut på ytterligare resor.
Lycka till, säger vi, Jonas mormor och morfar.
Sunes blogg 