Ibland har jag svårt att sova på nätterna. Dels sliter jag ofta med mardrömmar och dels för att jag fryser eller är för varm.
Jag försökte med att lägga in en tunn pläd i påslakanet, men då frös jag. Då la jag in ett duntäcke i påslakanet, och då blev det alldeles för tungt och varmt.
I ”netres”, när jag klagade över att det var för varmt, sa Gunvor: ”Du har ju din mammas filt. Du kanske kunde pröva med den”.
Jag fick en filt av min mamma, när jag flyttade hemifrån 1961. Hon hjälpte en gammal lärarinna, som bodde i granngården med städning och tvätt. Det fick hon 30 kronor i månaden för och av de pengarna hade hon sparat ihop till en filt åt mig.
Vi var ju nio syskon i min familj och jag var nr åtta i syskonskaran. Jag gjorde inget större väsen av mig och var absolut ingen centrumfigur i familjen. Kände mig älskad av mor o far och mina syskon. Vi var ganska frispråkiga och skrattade och skämtade mycket. Vår mor o far la sig inte så mycket i vår uppfostran. Jag trodde inte, att mor brydde sig om, ifall jag kom sent hem från Katthammarsvik där vi ofta höll till i tonåren på kvällarna, men jag märkte, att hon ofta satt uppe och väntade tills jag kom hem.
En enda gång fick jag dock en örfil av mor. Hon upptäckte att jag satt uppe på verandataket och smygrökte, när jag var 14 år. Det var papptak insmort med tjära, så det var mycket eldfängt. Efteråt förstod jag att det jag gjorde var mycket galet.
Ett mycket fint minne jag har av mor var, när jag just flyttat hemifrån och var ledig från länsmejeriet i Visby och låg över i hemmet vid Hajdeby. Jag gick upp för trappan på kvällen och la mig i sängen. Då kom mor upp till mig på kammaren sa just ingenting, men stoppade om mig med täcket, såsom hon gjorde, när jag var barn. Det var en underbar upplevelse utan allt för många ord.
Många år senare när jag var präst i Eksta kom jag att tänka på den händelsen. Jag såg på när klockaren och hennes man la till en grav för hand. Hur varsamt hon hanterade spaden och försiktigt la tillbaka mullen. Det var som om de med kärlek stoppade om den döde.
Ja, så kom tankarna när vi talade om: ”Min mammas filt”.
Hoppas nu att jag blir lagom varm av den.
Sunes blogg 