Jag vill återge en predikan jag hade för nu länge sen på Kristi Förklarings dag. Den kanske inte är så bra, men den betyder mycket för mig själv. Handlar en del om tvivel. Owe Wikström, som varit religionspsykolog och präst skriver i en av sina böcker, att det är endast den troende som kan tvivla. (Trösterika ord för mig)
Kristi Förkl.dag
Predikan i Eksta och Västergarn 2017
I Jesu namn. Låt oss be.
Herre, sänd oss din helige Ande, så att vi får hjälp med att förstå ditt ord. Amen.
Var inte rädda.
De blev rädda.
De som fick vara med om det som vi knappast vågar drömma om, men säkert har längtat efter någon gång. Att få sådan där övertydlig klarhet om vem Jesus är eller att Gud verkligen finns.
För nu kunde de väl inte tvivla. Jesus med lysande ansikte och solvita kläder och Guds röst ur ett moln. Men de blev mest rädda.
Även Petrus låg där skräckslagen och överväldigad på marken han också.
När rädslan lagt sig något tycker Petrus det är underbart att vara där. Han vill stanna och bygga hyddor.
Han mindes upplevelsen länge.
Vi människor blir ofta skräckslagna, när vi möter någon från den himmelska världen.
Vi har ex. på det från Jungfru Marias möte med ängeln Gabriel, från herdarnas möte med änglarna första julnatten. När Petrus och Andreas fick mängder av fisk.
När Jesus kom gående till lärjungarna på vattnet.
Kvinnorna vid den tomma graven.
Alla var de skräckslagna inför det heliga. Alla möttes de av Orden
Var inte rädda.
Det är den hälsning representanterna från den himmelska världen möter oss med. Trösterika ord.
Det är underbart att få vara med om sådana där förklaringsstunder. Då tron är stark och man är lycklig och glad.
Molnet som det talas om i texten att lärjungarna såg och som israeliterna såg när de vandrade i öknen och som också syntes vid Jesus himmelsfärd. Det berättas ju att han då lyftes upp i höjden och att ett moln tog honom ur deras åsyn. Berättelsen kan få oss att tro att Jesus for upp genom molnen i sin himmelsfärd.
Men molnet är ett uttryck för Guds närvaro. Som också den gammaltestamentliga texten som lästes idag vittnar om. Den om Mose och uppenbarelsetältet hur Gud i en molnstod mötte Mose. Och hur Gud gick före israeliterna som en molnstod på deras vandring i öknen.
Och så händelserna på förklaringsberget, där det berättas att
Medan han ännu talade. Sänkte sig ett lysande moln över dem.
Molnet berättar om Guds helighet och om Guds närvaro.
Ja som sagt. Det är underbart att få vara med om sådana där förklaringsstunder. Då tron är stark och man är lycklig och glad.
Men Petrus fick inte då bygga några hyddor på berget Tabor.
Han måste tillsammans med Jesus, Jakob och Johannes gå ner från berget igen. Ner till vardagen.
Markus berättar i sitt evangelium att redan på väg ner från berget kommer tvivlen. Men skulle inte Elia först komma?
Jag tycker jag känner igen mig så väl i berättelsen. De tre lärjungarna hade fått vara med om någonting alldeles fantastiskt. De hade ju fått bevis för sin tro. Ändå hinner de inte ens ner från berget förrän tvivlen kommer. Men skulle inte Elia först komma?
Jag har fått mina ögonlock bokstavligt talat öppnade av en ängel, då jag somnade vid bilratten. Jag har sett Herren digna under korset i S:t Patrokli kyrka i Soest. Jag tyckte jag såg Herren levande i högmässan i Anga kyrka Påskdagen för ett 15 tal år sen och ändå, när det går om en tid, så kommer tvivlen. Var det ändå inte bara en dröm, inbillade jag mig inte
Och så vidare. Jag tror det är Fan själv, som gör allt för att få in en kil i vår tro. Vill att vi ska tvivla på det vi sett och varit med om.
Men som alltid finns Herren där.
Tålmodigt hjälper han de tre lärjungarna över sina tvivel. Han förklarar och förklarar och de tre förstod så småningom.Så kan Herren Jesus Kristus hjälpa också oss, när vi kommer i tvivel.
Han finns vid vår sida, även om vi inte ser honom. Han visar sig i ordet, i bönen, i den heliga nattvarden.
I brödets och vinets gestalt är det många som ser honom förklarad.
Så är vår tro, att denne Jesus, som på förklaringsberget visade något av sin helighet och härlighet, att han är med oss i vardagen, bär oss genom sjukdom, sorg och lidande. Och en dag ska vi tillsammans med Petrus få bygga våra hyddor i ljuset av den helige.
Så Var inte rädda.
Amen.
Sunes blogg 