”De har börjat hugga i vår skog nu”

Första gången jag hörde uttrycket var för en 20 -30 år sen. Det var vår mågs far från Rone på Gotland, Hans Eliasson, som sa det. Han är död nu, men det han sa lever vidare. ”Di har börje hugg i ou skog nå”.

I tidningarna på lördagarna ser man i dödsannonserna, att de  som är döda är födda samma årtal som jag. Många är också yngre än jag, så Hasse hade rätt. De har börjat hugga i vår skog nu.

Undrar om uttrycket har att göra med bibelordet i Matteusevangeliet 3:10 : ”Redan är yxan satt till roten på träden….”

Det kan verka skrämmande att det är ” vår tur nu”, som min far sa, när hans tid var ute. 
Min gode vän, Åke K ihlen, som också är död nu,  skrev så fint i sin dikt  ”Dörr på glänt” om hoppet att döden inte är slutet.

Dörr på glänt.
När solen i väster har dalat
och himlen flammar i rött,
jag tycker mig ana den stunden
som somliga redan har mött.

När klockorna
börjat att ringa
och huvuden böjes i bön,
jag ser i ett lysande fjärran
en värld så härlig och skön.

Jag ser hur det kommer att skina
fast dörren blott öppnats på glänt.
Ty kvällshimlens glödande skönhet
är ljus i från paradis sänt.

I kvällshimlens flammande röda
blir allting så underligt klart
och det som fördunklat har varit
med ens är för mig uppenbart.
                                   Åke Kihlén

Foto Sune Österdahl. Åke Kihlén med Fleringe kyrka i bakgrunden.