
Två böcker. Den till vänster har jag själv skrivit. Den kom ut på Skeab/Verbums förlag 1982. Väven av Martin Lönnebo gavs också ut på Verbums förlag 2000.
Jag vill göra några reflexioner kring böckerna. Jag gör inte anspråk på att ha rätt eller förstå Martin Lönnebos bok Väven, Stora träningsboken för själen. Den är inte lättläst, men jag mår bra av att läsa den. Kanske för att jag tycker den ger mig lite rätt i vissa frågor. (Min tolkning alltså.)
Jag har berättat ofta att jag under några år mådde dåligt och hade en fruktansvärd dödsångest. Jag skämdes, för att jag var rädd för att dö. Jag skämdes, för att jag tvivlade och alltid ifrågasatte det mesta. Jag ville veta, för att kunna tro. Det medförde att jag skrev boken ”Längtan efter tro”. Jag uppfattade det på en tiden, som om det var bäst att tro blint, att inte ifrågasätta. Jag ville med min lilla bok erkänna, att det inte var så lätt att tro, men att jag längtade efter att kunna göra det.
I Martin Lönnebos bok ”Väven”, skriver han att denna ”längtan”, detta ”sökande efter sanningen”, är en viktig egenskap hos människan.
Likaså var jag väldigt glad över att ha fått studera vid Uppsala universitet och klarat min teol.kand examen. I mina mörka stunder har det också hänt, att jag tänkt: ”Vad är det då jag studerade? Teologi, en sorts ”kvasivetenskap”, som väl inte så många tar riktigt på allvar längre.
Jag citerar ur Martin Lönneboks bok Väven: En svensk tänkare säger: ”Dör myten om Gud, så dör myten om människan……… (Lite längre ner på sidan)..Människovärdets bödel i vår tidsepok är iklädd Avgränsningens kappa på vilket det står skrivet: ”Människan är ingenting annat än…Var och en fyller i de avslutande orden. Hitler fyller i: ”en biologisk varelse. Segern tillhör det starkaste rovdjuret, herrefolket. Alla medel tillåtna”. Stalin fyller i: ”en biologisk varelse, Segern tillhör proletariatet under ledning av partiet. Alla medel tillåtna.” Kapitalisten utan mänskligt ansikte fyller i: ”producent och konsument. Allt är till salu”. Vetenskapsmannen utan både skapande och kritiskt tänkande fyller i: ”180 cm aminosyror, från universums perspektiv meningslösa, snart upplösta och utplånade”.
Med den kappan på hotas det mänskliga hos människan, dvs hennes människovärde, och detta den universella kärleks- barmhärtighets- och rättfärdighetstanken och människans unika ansvar och frihet, ägare av ett samvete som gör henne till medborgare i ett rike av högre rang och ordning. Slut på citatet.
Jag tänkte, när jag läste detta i Väven: ”Att läsa teologi vid universitetet, är då inte någon kvasivetenskap. Det är kanske den högsta vetenskapen av dem alla, för att den behandlar hela människan. Både det fysiska, psykiska och andliga.