Slumpen ?

(Den här krollliljan växer på tomten i vårt hem i Buttle.)

På 90-talet talades det mycket om att vår tillvaro kommit till av en slump. Jag tycker att det inte talas så mycket om slumpen i dag. Det beror kanske på att det nu mera är självklart för många, att allt kommit till av en slump.

Jag minns en predikan jag hade i slutet på 90-talet då det talades mycket om att allt kommit till av en slump. Det var en friluftsgudstjänst på Torsburgen. Församlingen, ett femtiotal satt på stenar och på gräset innanför den gamla muren. I min predikan tog jag upp frågan om allt verkligen kommit till av en slump. Jag hade läst någonstans att sannolikheten för att allt blivit till av en slump var lika stor, som om en orkan drog genom ett skrotupplag och när orkanen dragit förbi skulle det stå ett fullt flygfärdigt plan, en Boeing 740 på platsen där skrotupplaget varit. Knappast troligt.

Efter gudstjänsten kom en man fram till mig och sa: ”Du har något av samma tankar i din predikan, som professor em. i astronomi, Bengt Gustafsson har”.

Lite stolt över vad han sa blev jag allt, men jag hade ju bara citerat vad jag läst vad någon annan skrivit. Däremot har jag funderat mycket på det här med hur allting har kommit till och allt jämt kommer till. Skapelsen fortgår allt jämt.

Jag är inte ensam om att ha sådana funderingar. Till och med Albert Einstein hade sina funderingar och skriver:

”Jag är inte ateist. Problemet är för stort för våra begränsade sinnen. Vi är i positionen att ett litet barn kommer in i ett enormt bibliotek fyllt med böcker på många språk. Barnet vet att någon måste ha skrivit de böckerna.”