(Foto: Gösta Österdahl)
Det är tjugo år sen nu. Vi var i Örebro och hälsade på min bror Gösta. Han hade tipsat oss på en gammal motorcykel, en Gold Wing, som hans arbetskamrat ägde, och hon hade nyss blivit änka och ville bli av med den. Vi åkte med honom till Lindesberg och köpte motorcykeln. Vi fick dra hem den på en kärra, för den var obesiktigad. (Där av fotot. Vi provsitter Gold Wingen på släpkärran.)
Hemma i Östergarns prästgård igen hade vi om några dagar 40 årig bröllopsdag. Vi hade blivit bjudna till våra grannar från Fårötiden, Britt o Yngve.
Min tanke var att vi skulle åka motorcykel till Fårö. Sju mil från Östergarn. Det gällde bara att få motorcykeln besiktigad. Det lyckades samma dag vi skulle åka.
Ganska stolt kom jag hem från besiktningen och klev in till Gunvor i prästgården och bjöd henne på en åktur till Fårö på motorcykeln. Jag tyckte det kunde vara en bra bröllopsresa på vår 40- åriga bröllopsdag.
Gunvor var lite tveksam först men lät sig övertalas. Vi hade packat för en natt på Fårö, för vi var bjudna att få ligga över hos Yngve o Britt. Gunvor klev upp och satte sig på ”bönpallen”. Hon tyckte hon satt bekvämt.
Vi gav oss av den krokiga vägen över Anga, Gothem, Slite, Lärbro, Rute och Fårösund och där väntade färjan. Jag var ovan med motorcykeln och vägen var som sagt krokig, och Gunvor gjorde sitt bästa för att följa med och luta sig i svängarna.
Väl framme på Fårö klev hon av motorcykeln och lite skakig sa hon:
”Nu äntligen vet jag varför det kallas bönpall”.
(Ja, det var en trevlig ”bröllopsresa” den gången och jag undrar nu vad vi ska hitta på för fordon till vår 60-åriga bröllopsdag den 15 augusti i år.)
Sunes blogg 