”Filosof. Din högfärd syns på din trasiga mantel”.

Vaknade klockan fem i morse.  Hade svårt att somna om, och så började tankarna gå. Jag tänkte tillbaka på mitt liv, och vad jag varit med om. Fick tanken på hur det varit, om jag blivit kvar på länsmejeriet och arbetat där till pensionen. Det var inte självklart att jag skulle kunna få något annat jobb med min sjuåriga folkskola.

På något underligt sätt hade jag en väldig tur, som fick möjligheten att uppleva en ”annan värld” än 50 liters spann på mejeriet och släggan som jag slog sönder sten med i stenbrottet. Jag vet inte hur jag kunde ha sån tur. Jag gjorde inget för det själv. Det öppnade sig bara möjligheter för mig utan min förskyllan.

Jag minns en gång, när jag arbetade som vaktmästare i domkyrkoförsamlingen. Jag hjälpte till med att kanthugga stigarna. Var glad för att en av de andra vaktmästarna tyckte jag var bra på att kanthugga. En, som var husmor i församlingen, frågade mig om jag skulle bli präst. Jag svarade, att det tror jag inte jag har möjlighet till med min skolunderbyggnad. Då sa hon: ”Det tycker jag inte du skall bli, för du är inte värdig”.

På något underligt sätt blev jag det ändå. Klarade teologie kandidatexamen vid Uppsala universitet och prästvigdes för Visby stift, just idag för 46 år sen.

Jag kom från ganska fattiga förhållanden i en stor syskonskara på landsbygden. Det underliga var, att när jag kom in i den akademiska miljön hade jag inte förstånd att skämmas för min bakgrund och hålla tyst om den. Tvärtom. Jag skröt inför de andra om var jag kom ifrån. Det var det jag tänkte på, när jag låg vaken i morse. (Jag hade nog inte behövt skryta med den, för de andra studiekamraterna. De märkte nog ändå, att min bildningsnivå inte var så hög.)

Det var på  så sätt jag kom att tänka på vad kejsaren sa till filosofen, att filosof din högfärd syns på din trasiga mantel.
Kan det ha varit av högfärd som jag skröt med att jag var från arbetarklass?

Ja, så kom jag att tänka på alla tjejer och killar som går med trasiga jeans. Är det också högfärd?

Det var en tonårstjej som köpt ett par trasiga jeans för dyra pengar och som kom på besök till sin mormor. Det skulle kunnat vara min svärmor, men jag minns inte. Tösen låg över hos sin mormor. På morgonen när tjejen vaknade, sa mormor till henne: ”Inte ska Du gå med trasiga jeans tös. Jag lagade dem för dig i natt”.

Lämna en kommentar