Den 6 oktober var jag kallad för att tillsammans med broder Yngve överlämna gården, hans gård vid Hajdeby. Det var mäklaren Niklas, köparen Erik, broder Yngve och så jag själv. (Jag var bara med i reserv ifall något skulle hända Yngve).
De skrev på avtalen, och allt var frid och fröjd. Vi väntade på kvittot från banken, som dröjde några minuter. Jag pratade med Erik, den nye ägaren, och tyckte han var väldigt trevlig. Det tycker broder Yngve också, så även där är allt frid och fröjd. Erik och jag kom att prata om att jag varit kyrkoherde en tid på Fårö, och att han hade viss anknytning till Bunge. Det var ett intressant samtal och det kändes bra.
Min bok, Mellan himmel och jord”, har inte varit någon större säljarsuccé, så jag försöker på alla sätt bli av med den. Jag gav därför mäklaren Nicklas och Erik var sitt ex. I kväll talade jag i telefonen med en tidigare hajdebybo på somrarna, som bättre kände till den akademiska världen, och hon sa, att Erik var en av akademins ledamöter. Jag rodnade. Jag tänkte att honom gav jag min bloggbok: Mellan himmel och jord.” De utser ju Alfred Nobels litteraturpris.
Kanske var det lite magstarkt, men jag visste ju inte. Jag visste bara att broder Yngve tyckte bra om honom. Jag minns allt för väl, när min första bok: Längtan efter tro, hade kommit ut på Skeab/Verbums förlag, och jag blev kallad till en man mitt i natten, som om min lilla bok sa: Ja, så mycket kan jag säga dig, att något nobelpris får du inte.
Sunes blogg 