Regntunga skyar vart jag än ser.
Sjöng Alice Babs i sången Swing it magistern.
I morse när jag vaknade var det sant. Det var regntunga skyar, vart jag än såg.
Vi har fått 10 mm regn i natt och hoppas på mer. Jag borde känna mig glad över att vår gräsmatta i Buttle nu kommer att grönska igen. Jag gläds med bönderna och alla hästägare som nu får bete till sina djur igen.
Ändå passar orden ”regntunga skyar vart jag än ser” min sinnesstämning. Trots att jag har så mycket att vara glad för. En idog hustru, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Ja, hela min närmaste familj mår just nu bra. Jag har överlevt en tjocktarmscancer, hjärtinfarkter, hälsensbrott mm. Och är frisk igen. Allt detta är verkligen något att vara tacksam och glad för och ändå känner jag mig ”tungsint” ibland.
Jag undrar vad det beror på? Kanske beror det på att jag börjar känna mig gammal och trött och att min närmaste bror i ålder är mycket allvarligt sjuk. Det är stora förändringar på gång. Yngve, bror min, som bor på äldreboendet har bestämt sig för att sälja barndomshemmet. Han behöver hjälp med att tömma vårt barndomshem. Det är många saker från 1946 och tidigare som min farmor, far och mor har använt. Det är mycket nostalgi och många minnen som dyker upp när man ser alla gamla saker igen.
Det måste ändå göras och mycket kommer att kastas i en stor container. Det är ont om tid, om vi ska hinna gå igenom och få bort allt.
Jag får lite känning i bröstet, när jag ser allt som behöver göras. Samtidigt, som jag tycker att Yngve gör rätt, som säljer det. Han är 87 år och kan inte ha det kvar.
Vi är många syskon som hjälps åt med att röja och med hjälp av fruar och en svåger och syskonbarn och barnbarn ska det nog gå vägen.
Det är bara det att jag har så lätt för ibland att måla f-n på väggen.
Det blir säkert solsken igen.
Sunes blogg 