
Den ”gamla” frågan dök upp igen för några veckor sen. Jag hade gett min bok som gåva till en som hjälpt mig med vår bil. Han satte in en bild på boken på Face Book och antydde att han skulle läsa den. Då var det någon som frågade på FB: Har Du blivit religiös?
Jag har mött frågan tidigare. En kyrkvärd i Rute berättade, att när hon blev tillfrågad om hon ville bli kyrkvärd, som då innebar att hon skulle gå i kyrkan vissa söndagar, så hade hon tackat ja och då fått samma fråga:
Har Du blivit religiös ?
Det hände mig också, när jag var ung och började gå i kyrkan på söndagarna, att jag fick samma fråga: Har du blivit religiös ?
Jag minns när jag arbetade i stenbrottet i Buttle och slog sönder sten med slägga, att en av lastbilschaufförerna som körde i väg den sönderslagna stenen till Roma sockerbruk, frågade mig: Ska du nu bli en sån där som lever på andra och inte gör någonting?
Han hade fått reda på att jag skulle börja studera, för att arbeta i kyrkan.
Har Du blivit religiös ?
Vad menas med frågan?
Är det att vara konstig på något sätt?
Inte svära eller berätta roliga historier?
Leva ett trist och mycket allvarligt liv?
Inte skratta och ha roligt?
Inte ifrågasätta vad kyrkan lär?
Inte gå på dans?
Om det är det som menas med att ha blivit religiös, kan man nog inte säga att jag har blivit det. Ja svordomar försöker jag låta bli, men visst händer det att det ”rappar över” någon gång ändå., (men jag vill verkligen inte att det ska bli mer ondska.)
Jag känner mig väldigt fri. Vågar ifrågasätta saker och ting. Även i kyrkans lära. Vågar tvivla, för jag tror att det ligger något i vad biskop Martin Lönnebo sa en gång till en man som undrade hur det skulle gå för honom, som inte kunde tro. Biskop Martin sa då: ”Sök sanningen, för den som söker sanningen hamnar alltid hos Herren Jesus Kristus, som är sanningen själv.” (Kanske sa han inte exakt så, men med samma andemening.)
Det är viktigt för mig att försöka förstå saker och ting. Göra det till mitt eget. I min bok ”Mellan himmel och jord” som innehåller mina bloggar med tankar och funderingar om allt möjligt, kan man kanske ana vad jag menar.
Tyvärr blev det minst ett fel i boken. Jag skrev att Nina Einhorn var författare till boken: ”Vad hände på på väg till Damaskus”. Det skall vara Lena Einhorn. Jag skäms och ber om ursäkt för det. Konstigt, för jag läste boken flera gånger och ändå skrev jag fel.