Julkalender

1982, när min lilla bok ”Längtan efter tro” kom ut på Skeab/Verbums förlag bodde en amerikansk kvinna i Västergarn. Hon hade läst min bok och tyckte, att jag skulle skriva en adventskalender med ett kristet innehåll, det som julen handlar om.

Jag förstod redan då att jag inte hade kapacitet till något sådant, men för några nätter sen kunde jag inte sova och fick för mig, att jag kanske ändå skulle göra ett försök. Min idé är att följa de tre stjärntydarna, de tre vise männen, på deras färd år sju före Kristus, då många tror att Jesus egentligen föddes.

(Jag skriver att polstjärnan är yttersta stjärnan i tistelstången på Lilla Karlavagnen. Google håller inte med mig utan skriver att det är handtaget på Lilla Björn, men vi menar nog samma stjärna)

Jag har delat in min Julkalender i sex avsnitt, som jag kommer att presentera här i min blogg.

1.Mitt försök till att skriva en kristen Julkalender

Otto, som var tio år gammal satt ofta på brunnsholken på kvällarna och såg upp mot stjärnhimlen. Han kände igen de starkaste stjärnorna. Sirius, en av de två hundarna i Orions stjärnbild. Vega i Lyrans stjärnbild, Arcturus (Björnvaktaren), som tistelstången i stora Karlavagnen pekar på. Polstjärnan, som var den yttersta stjärnan i Lilla Karlavagnens tistelstång. Plejaderna (Sjustjärnan), Deneb i Svanens stjärnbild, Capella i Kusken och några till.

Dessutom kände han till och hade sett planeterna Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus och följde deras banor på himlavalvet. Otto visste, att ibland kunde planeterna komma så nära varann, fast de var långt, långt ifrån varandra, att de nästan såg ut på himlavalvet som en enda stor stjärna. För länge sen fanns just inga tidningar. Då trodde folk att man kunde läsa av nyheterna genom vad man såg på himlen. Kanske använde Gud detta i alla fall en gång för ett par tusen år sen. Otto mindes, att han i skolan fått lära sig om att tre duktiga stjärntydare, en från Persien som hette Melkion (Melker), en från Indien som hette Gaspar (Caspar) och en från Arabien som hette Balthasar. Alla tre var inte bara stjärntydare, de var vise män och konungar. Fortsättning följer..